Det börjar närma sig Yule eller som man också kan kalla det (och kanske de flest känner till det som), vintersolståndet. I år firas sabbaten den 21 December. Jag tycker att inläggen som skrivs av Iram på häxor i fokus hemsida är väldigt bra, syftar då på de gällande sabbatsfiranden, jag har därför gjort som jag brukat och kopierar in hennes text i mitt inlägg. Annars är jag glad idag för att jag har fått tillbaka en hemtenta som godkänts och jag har även haft mitt sista seminarium före julen så nu har jag äntligen jullov!!!
YuleSnart är Yule här, eller det så kallade vintersolståndet, som i år infaller den 21 december. Det är en ljusfest när mörkret är som störst, då man bland annat firar solgudens födelse och ljusets återkomst!
Moder jord har under det senaste halvåret, alltsedan sommarsolståndet vid midsommar, långsamt saktat farten och vänt sina krafter inåt. Alltsedan Samhain (allhelgonatid) har hennes krafter vilat djupt nere under den frusna jorden. Naturen ligger i vinterdvala, men trots mörkret och kylan omkring oss pågår hela tiden saker i det tysta och det dolda. Under markytan gror rötter i väntan på att jorden åter ska bli varm, och på trädens grenspetsar finns knoppar som bara väntar på tillräckligt ljus för att kunna slå ut och grönska.
Symboliken kan se ut såhär: Samhain är sommarens slut och vi säger farväl till solen/solguden, som reser in i mörkret och dör. Men hans död är bara temporär. Vintersolståndet, Yule, är tidpunkten då gudinnan åter föder fram honom som en ung man, och solen är tillbaka! Han växer sig allt starkare medan gudinnan slumrar i mörkret och hämtar krafter, för att vid Imbolc, den 2 februari, vakna till liv som den unga kvinnan, våren.
Man kan säga att månaden före Yule är en tid som lämpar sig för inre resor, meditation, drömarbete och stillhet. När solen sedan fötts på nytt är det dags att långsamt börja vända sig utåt igen, att pånyttfödas och skörda frukterna av sitt inre arbete. Att växa med det ökande ljuset.
Att julen är vår största högtid är kanske något som många kan hålla med om. Julen anses ju vara en kristen högtid då man firar Jesus födelse, men många av dess seder och traditioner har mycket gamla rötter. Det är alltid en liten tröst då de flesta av oss kanske ändå firar jul ganska traditionellt, med den vanliga julgranen och skinkan och tomten. Då är det skönt att komma ihåg att julgranen sägs vara en kvarleva av gamla tiders träddyrkan, och att den även representerade evigt liv. En städsegrön växt som man tar in i sitt hem, dekorerar, pysslar om och beundrar.
Andra vintergröna växter är också populära att pynta med, och på engelska kallas de för "evergreens". Det kan gälla t ex murgröna, mistel eller järnek, men åtminstone på mina breddgrader finns ingen av dessa att hämta i naturen så det får bli lingonris, gran eller tall för min del. Det går lika bra tycker jag.
För att få en lite mer magisk "feeling" på sina julträd kan man dekorera dem med annat än de vanliga kulorna och glittret. Försök med små féer eller gudinnor i lera, tyg eller papp, stjärnor av naturgrenar, upphittade naturfynd som kottar, fågelbon, vackra löv och röda bär. Vill man understryka vintersolståndet lite extra kan man försöka hitta vackra solar och saker i guld, allt för att jaga mörkret på flykten och hälsa solen åter. Riktiga levande ljus ser förstås snyggare ut än elektriska slingor, om man nu törs använda det för brandriskens skull.
Förr i tiden var det vanligt att man brände en rejäl vedkubbe under årets längsta natt, en "yule log". Kanske gör man det än idag på sina håll. Kubben dekorerades under rituella former med besvärjelser för beskydd och fruktbarhet, och sedan brändes den. Man sparade askan eller en del av kubben för att användas senare under året i magiskt bruk, t ex så kunde man sprida askan över åkrarna för bra växlighet. Det kanske vore en idé att själv prova på lite "log-magic" i jul? Eftersom det är en tid för pånyttfödelse, kan man rista in och besvärja vedkubben med negativa tankar, energier och känslor som man vill bli av med. Sedan bränner man den och låter det negativa försvinna i samma stund!
Att äta viss mat är också ett sätt att fira solens födelsedag. Citrusfrukter är klassiska solsymboler och dessa äts ju i mängder runt jul. Och saffransbullar med sin guldgula färg! Själv brukar jag alltid göra spansk Paella runt lucia, eftersom det gula saffransriset och alla färgglada grönsaker känns rätt just då.
Det finns många sätt att fira Yule, men det viktigaste är nog att ha många tända ljus, mysig miljö, och framförallt att umgås med sina kära i lugn och ro. När det är kallt och mörkt ute får vi skapa vår egen värme!
/Iram